Hur härligt sången klingar på älskat modersmål! Han tröst i sorgen bringar, han skärper sinnets stål! Vi hört den sången ljuda i ljuvlig barndomstid, och en gång skall han bjuda åt oss i graven frid! Du sköna sång vårt bästa arv, från tidevarv till tidevarv, ljud högt, ljud fritt från strand till strand i tusen sjöars land!
Vad ädelt fädren tänkte, vad skönt de drömt en gång, det allt de åt oss skänkte i modersmålets sång. Hur våra öden randas, den sången är oss kär, Vår själ i honom andas, vår rikedom han är! Du sköna sång vårt bästa arv, från tidevarv till tidevarv, ljud högt, ljud fritt från strand till strand i tusen sjöars land!